Jag har glömt....
.....bort hur roligt det är att hoppa Trixi. Alltså den hästen är helt fantastisk på alla sätt. Jag har haft en del fantastiska hästar och alla har varit olika varandra, men den kemin jag har med Trixi slår nästan rekord. Hon är helt otrolig alltså.
Trots att jag vet att hon är hur taggad som helst så avvaktar hon och väntar in mig. Ja vi kom fel på studsen säkert 10 ggr men hon löser problemet och jag åker med. Sista sprången gasade jag på lite för att få upp galoppen och få henne mer med mig i sprången vilket gjorde att vi hade en bättre kommunikation innan hindret och hon satte sig ordentligt i språnget och fixade studsen super.
Sedan hade jag ett hinder på böjt spår vilket är vår specialtet. Jag känner att det är lättare att hoppa snävt och att jag har bättre balans över ett hinder som egentligen poppar upp från ingenstans än vad jag har över hinder på rakt spår. Men träning träning och skam den som ger sig.
Planen är nu att börja hoppa en dag i veckan så länge underlaget är hyfsat bra.
Nästa vecka får det bli en mindre bana med olika serier och träna upp vår kommunikation ännu bättre och få henne att kunna vänta på mig i kombinationen samt att kunna länga ut och gå på färre galoppsprång.
Bild på stjärnan efter passet
